Gustavsberg är en skitförort. Här tänker Miranda inte stanna längre än absolut nödvändigt. Hennes kompisar pratar om samma saker, gör samma saker som de alltid har gjort. Miranda orkar inte med dom längre. Och inte orkar hon med den störiga släkten heller. Till sin egen förvåning meddelar hon på släktmiddagen att hon är lesbisk. Förvånad, för hon har aldrig tänkt tanken innan. Så, hur vet man att man är det ena eller andra? Med Sanna känns det rätt, men allt är så nytt för Miranda. Hur ska det kännas? [Barnbokskatalogen]
